Debatt

Nya populära tjänster inom delningsekonomin har revolutionerat vårt sätt att tänka kring konsumtion och byteshandel. Kommersiella delningstjänster som t.ex. Uber och Air bnb har redan förändrat sättet vi reser och bor på. Samtidigt har tjänsterna mötts av en stor kritik där Ubers chaufförer vittnat om utbrändhet, tveksamma avtal och låga löner samtidigt som Air bnb förbjudits i många städer.

 

När det kommer till ideella delningstjänster är de flesta fortfarande i sin linda och baksidorna ännu inte helt solklara. I grund och botten revolutionerar delningstjänster hela vårt ekonomiska system, där traditionell konsumtion byts ut mot en slags användarrevolution.

 

När konsumenter blir användare, delägare och givare uppstår en ny dynamik och helt nya spelregler för t.ex. lagstiftare och försäkringsbolag med krav från användare att hänga med i utvecklingen. Också traditionella företag tvingas omvärdera sina affärsmodeller när världen runt omkring förändras.

 

Den informationsutveckling internet fört med sig tycks nu ta nästa steg genom ideella tjänster inom delningsekonomin. Tjänster med fokus på outnyttjade värden och oanvända saker såsom cykelkök, klädotek och verktygsbibliotek revolutionerar hur vi förhåller oss till varandra som främlingar. Tillit har därför blivit ett centralt begrepp. För att våga låna ut sina oanvända verktyg behövs helt enkelt tillit mellan användarna.

 

Mitt i det tillitsbaserade och appifierade delägandet finns också en politisk dimension: hela vårt nuvarande ekonomiska system bygger på en ohållbar konsumtion. Det nya delningstänket kastar omkull tidigare affärsmodeller. Och om ingen längre konsumerar, sliter och slänger så förlorar vissa företag helt enkelt pengar. På så sätt blir delningsekonomin en viktig politisk och ekonomisk revolution som ställer vårt nuvarande ekonomiska system på sin spets, och samtidigt hjälper till att skona miljön och låta användare spara pengar.

 

Från en hierarkisk modell av säljare och köpare får vi nu en tillitsbaserad och platt modell av lånare, mottagare och givare där tillit och relationer för första gången på länge spelar roll. Den största politiska risken är att regeringar och kapitalägare skjuter sig i foten och inte hänger på tåget och i värsta fall motarbetar hållbarhetstänket. Något som inte bara riskerar vår miljö men också våra barn och barnbarns framtid. Vad de ideella delningstjänsternas stora baksidor blir – i likhet med Uber och Air Bnb’s problem – är fortfarande skrivet i framtiden.
Skribent: Daniel Westin Stahre